Historik

Bebyggelsen i Röda stan kom till under krisåren 1917-1918. Bostadsbristen var stor i Norrköping, men genom ekonomiskt bidrag från staten kunde fastighetskontoret besluta om byggande av husen på fastigheten som hade namnet Marielundsjorden. Som arkitekt valdes S E Lundqvist från Stockholm.

Husen finansierades således i grunden med statsbidrag och blev s.k. egnahemsbyggen.
Norrköpings Stad gav också möjlighet till tecknande av egnahemslån. Detta var relativt nytt och en stor förmån för arbetarklassen, som på den tiden inte hade möjlighet att genom egna besparingar kunna skaffa sig ett eget hem.

I färdigt skick såldes sedan de 51 fastigheterna för en summa av mellan 10 000-16 000 kronor. Som referens kan nämnas att timförtjänsten för en yrkesarbetare vid den här tiden låg på cirka 1 krona.

I slutberättelsen från 1919 över bygget kan man läsa mycket tidstypisk historik. Titlar var viktiga, men de ger också en uppfattning om dåtidens yrken och vilka som kom att få förmånen att flytta in. Här finns som exempel baderska, pianosnickare, eldare, ruggare och ölutkörare.

De boende klarade ekonomin i stor utsträckning via självhushåll. Trädgårdarna odlades och man höll också höns och kaniner. Kött och mjölk kunde man också få tillgång till via jordbruken som var grannar västerut.

Mitt i området finns den lilla parken Porsgärdet. Den var från början helt obebyggd och för att förhindra ”ej önskvärd bebyggelse” där, bildades 1919 Porsgärdets Byggnadsförening UPA. Senare såldes en del av marken till Kooperativa föreningen Hoppet och 1929 uppfördes butiksbyggnaden, som idag går under namnet FUB-gården. Resterande del av Porsgärdet är nu allmän plats med lekplats.

Befolkningsstatisk visar att det från början fanns många barn i området. Genom att de boende gärna stannade kvar i sina hus, kom detta senare att förändras radikalt. 1920 anges antalet barn 0-5 år till 38 st. 1971 redovisas endast 2 barn i den åldern samtidigt som antalet över 50 år blivit 84 st.

Uppenbarligen hade underhållet av husen blivit eftersatt och på 1960-talet kom det stora hotet. Miljonprogrammet rullade på såsom närliggande kvarter visar prov på. Byggherrar började köpa upp husen i avsikt att riva och bygga fastighetskomplex.

Tidsandan började dock peka i en annan riktning och nu började de kommunala myndigheterna reagera. Småhusen i Röda stan borde nog bevaras och 1971 köpte kommunen tillbaka de nitton hus som tidigare förvärvats av exploatörerna. Kommunen tänkte sig inte att vara långsiktig ägare och då renoveringsbehovet var stort inleddes en dialog med de boende.

Detta resulterade i att Föreningen Röda stan bildades den 9 april 1975 och att också en ny stadsplan antogs 1976, för att husen skulle bli kvar. Husen såldes sedan snabbt till enskilda köpare.

Planen från 1976 angav dock inte någon direkt inriktning på bevarande av områdets karaktär. Då detta skulle kunna utgöra ett visst hot mot bevarandetanken, startade föreningen ett arbete med bevarandeplan. Detta gick trögt och först 2004 fick Röda stan en stadsplan med uttryckliga skrivningar om bevarande av de unika röda trähusens karaktär och inte minst som den tidstypiska trädgårdsstaden.

Kvalitéerna med området har också uppmärksammats på andra sätt. 1979 tilldelades föreningen Lidénmedaljen av Föreningen Gamla Norrköping under mottot “Bevara stadens årsringar” och 1980 blev det tidningen Expressens Miljöpris för ”påtagliga insatser för att berika genuin miljö”. Röda stans unika miljö har också uppmärksammats i media med många artiklar och även filmer. Som kuriosa kan också nämnas pjäsoperetten “Greven av Röda stan” från 1991 (skriven av norrköpings­sonen Magnus Nilsson).

Stadsdelens intressen har alltsedan starten bevakats av de boende via styrelsen för Föreningen Röda stan.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>